Människor som går ut i novemberkylan på en helgdag när den varma chokladen och familjen väntar hemma. Människor som tror att om vi bara anstränger oss lite så går det nog att förändra vår tillvaro till det bättre. Människor som arbetar hela dagarna och sen möts i långa möten på kvällar och helger. Människor som inte har något jobb men som kämpar för att andra ska få det bättre. Människor från de "fina" områdena. Människor från de "sämre" områdena. Människor med resurser. Människor utan något. Människor som vill. Människor som lär. Människor som strider för andra människor. Människor som inte får betalt utan snarare förlorar på sitt engagemang. Helt vanliga människor som inte nöjer sig. Som tror att vi kan bli lite bättre. Röda, gröna eller blå, oavsett färg så är de människor. Helt vanliga människor som förtjänar helt vanlig medmänsklighet och respekt. Man behöver inte tycka bättre om dem, men respektera dem, DET ska man banne mig!
Det här mina vänner är politiskt aktiva människor. Jag säger inte ens politiker, för vi är inte många som är aktiva politiker. De allra, allra flesta är bara engagerade medlemar som går ut på gator och torg för att de tror på något. Drar på sig jackan, tar flygbladen och modigt kastar sig ut i diskussioner i en tid då detta inte är självklart. Helt vanliga människor. De förtjänar allas vår respekt och inte spott och svordomar!!
Till alla som vågar visa vad de tycker och vill - RESPEKT
söndag 6 november 2011
torsdag 1 september 2011
Sitter och lyssnar på Kommunfullmäktige
Malmö Kommunfullmäktige startar höstens arbete idag och det känns riktigt bra. Det är här som man verkligen kan se och höra skillnaderna mellan partierna i staden. Jag hade verkligen velat att fler följde debatterna på nätet (malmo.se) för det är faktisk viktiga och vardagsnära frågor som behandlas. Det hade varit skönt om folk verkligen kunde höra vad vissa partier har för åsikter egentligen. Jag tror faktiskt att många hade ångrat sin röst i senaste valet om de hörde vad som sades här.
söndag 28 augusti 2011
i fredags morse
vaknade jag med världens migränanfall som jag lyckades kurera i tid till att vi skulle åka till Backagården i Höör för politisk upptaktshelg. Där var Carin Jämtin och drog upp riktlinjer och svarade på frågor och dag två arbetade vi på olika politikområden på ett mycket bra sätt tycker jag. Man inser hur mycket som finns att göra både inom och utom partiet och det är i dagsläget mycket sporrande tycker jag. Viljan och kunskapen finns där.
Viljan finns däremot inte till att ägna hela dagen idag till städning men det är nog nödvändigt så over and out.
Viljan finns däremot inte till att ägna hela dagen idag till städning men det är nog nödvändigt så over and out.
torsdag 25 augusti 2011
ME
This is who I want to be
Not like you or him, just me like me
I´ m not gods child or satans spawn
I´ m only me and I am all alone
I am a liar I am a thief
I am a low down creature
with no believes
I´m a punk I´m a sucker
I´m one ugly mother fucker
So you want to change me
To be like him or you, not me
But I´ll never be like anyone
I´m only me and I am all alone
I am a killer I am a smoker
I´m a lesser being and a
sad bad joker
I´m a drunk I´m a sucker
I´m a stupid mother fucker
Not like you or him, just me like me
I´ m not gods child or satans spawn
I´ m only me and I am all alone
I am a liar I am a thief
I am a low down creature
with no believes
I´m a punk I´m a sucker
I´m one ugly mother fucker
So you want to change me
To be like him or you, not me
But I´ll never be like anyone
I´m only me and I am all alone
I am a killer I am a smoker
I´m a lesser being and a
sad bad joker
I´m a drunk I´m a sucker
I´m a stupid mother fucker
tisdag 23 augusti 2011
Alltid ditt
Säg som det är nu, du kan inte vänta tills det passar
Värken som tränger fram, det är du, känner du
Nu, hur det spränger, något måste komma ut
Ingenting vi varit med om finns längre kvar
Var, i öppna sår som aldrig fått vård
Det var ditt fel, det var ditt, det var ditt
Jag gjorde det jag kunde, det var inte mitt
Det var ditt fel, att vi hamnade här mitt i inget
På alla sätt som går, var felet bara ditt
Arbeta utan ett mål, vi kan inte stå kvar i solen
Sorgen som väller ut. Det är jag, otroligt svag
Vag, konturerna tunnas ut, späds ut till ingen
Allt som jag stod för har blivit fel och svart
Vart, går man när man inte vill mer
Det var ditt fel, det var ditt, det var ditt
Jag gjorde det jag kunde, det var inte mitt
Det var ditt fel, att vi hamnade här mitt i inget
På alla sätt som går, var felet bara ditt
Svara utan att tala, visa med varje fiber av kroppen
Det måste tvättas bort, innan det skadar mer.
Fler, ska inte få drabbas, inte hamna ur kurs
Det är ingen som märker att vi inte finns
Minns, minns hur det var innan du
Det var ditt fel, det var ditt, det var ditt
Jag gjorde det jag kunde, det var inte mitt
Det var ditt fel, att vi hamnade här mitt i inget
På alla sätt som går, var felet bara ditt
tisdag 16 augusti 2011
Idag borde man kommentera (M):s besked
att det inte blir ett femte jobbskatteavdrag men det är bara så pinsamt så det låter jag bli. Jo, en sak ska jag säga och det är att det är bra för Sverige, OM!!!!! dessa medel nu istället används till vår gemensamma välfärd, men tillåt mig tvivla.
Viktigast för mig idag annars är att jag äntligen är klar med boken jag har brottats med en hel sommar. Helt sjukt, jag som brukar plöja igenom x antal böcker när jag är ledig men denna sommar bromsades detta alltså upp av en mycket svårgenomtränglig bok enligt mig. Den tog sig lite mot slutet då det hettade till lite men annars - GÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSP. För att motverka denna tröghet så har jag nu plockat fram Dan Browns senaste och tänkte att den är jag nog klar med imorgon kväll :DDD Jag är inte en av dem som kverulerar om kvalitet på det sättet som många gör om t ex Dan Brown eller Kepler (som jag iofs inte läst) utan menar att om det är roligt att läsa eller spännande eller skrivet på ett sätt som gör att man plockar upp boken igen så är det ju bara bra. Fint eller ofint. Det jag tycker är ett big no no, är om det är trååååkigt - Sorry Nuder, du var bättre som finansminister! - Puss
Viktigast för mig idag annars är att jag äntligen är klar med boken jag har brottats med en hel sommar. Helt sjukt, jag som brukar plöja igenom x antal böcker när jag är ledig men denna sommar bromsades detta alltså upp av en mycket svårgenomtränglig bok enligt mig. Den tog sig lite mot slutet då det hettade till lite men annars - GÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSP. För att motverka denna tröghet så har jag nu plockat fram Dan Browns senaste och tänkte att den är jag nog klar med imorgon kväll :DDD Jag är inte en av dem som kverulerar om kvalitet på det sättet som många gör om t ex Dan Brown eller Kepler (som jag iofs inte läst) utan menar att om det är roligt att läsa eller spännande eller skrivet på ett sätt som gör att man plockar upp boken igen så är det ju bara bra. Fint eller ofint. Det jag tycker är ett big no no, är om det är trååååkigt - Sorry Nuder, du var bättre som finansminister! - Puss
måndag 15 augusti 2011
Eftertanke först
Idag drabbades en i min närhet av något som ingen ska behöva drabbas av i dagens samhälle. Hon gick på jobbet, finklädd som alltid och en äldre herre utbrister: "Ooooo lilla sexan" till henne.
Vad är det som gör att människor tror att någon vill höra sådant? När man går helt vanligt på sitt jobb? Det är tydligt att det är en sådan jargong på hennes arbete där det arbetar många lite äldre män (detta är dock inte könsbundet, i veckan kunde man t ex läsa om en man som blev trakasserad av ett gäng kvinnor). Varför kommenterar man utseende på en arbetsplats som inte har något med utseende att göra? Varför tror dessa män (och kvinnor) att någon vill höra det från deras läppar närsomhelst? Tror dessa personer att de är snälla? Får de utlopp för någon drift? Vad? Samma sak gäller kommentarer på nätet, där det kanske är ännu lättare att kasta iväg en kommentar utan att tänka på konsekvenserna.
Då man påtalar att man tycker ett sådant här beteende är fel så är försvaret ofta "äsch, jag bara skojade ju, tål du inte skämt", "jag ville ju bara vara snäll" osv osv. Då undrar jag två saker. Bör inte ett skämt vara roligt för alla inblandade? Bör man inte vara ganska säker på att en kommentar som ovan landar i god jord innan man uttalar den? Dvs. man är nära vän med personen och vet var gränserna går?
Som en annan vän skrev angående min väns upplevelse så är det ytterst sällan befogat att kommentera en persons utseende på en arbetsplats utöver kanske "fin tröja", "har du klippt dig?" och liknande. Sådant hör helt enkelt inte hemma där. Ingen ska behöva gå hem ledsen och arg för något någon gubb- eller tantsjuk har sagt.
Jag tror att vad som behövs, lite varstans i vårt samhälle, är eftertanke och gärna då före. Fundera på om den där kommentaren vid fikabordet verkligen är nödvändig. Måste du verkligen säga det du tänker just nu? Finns det andra sätt att visa uppskattning som är bättre?
Detta gäller på så många områden och i så många olika sammanhang.
Vi kan bättre, vi vet bättre, vi måste helt enkelt bli bättre tänker jag när jag tittar ner på mina två döttrar på gården.
Vad är det som gör att människor tror att någon vill höra sådant? När man går helt vanligt på sitt jobb? Det är tydligt att det är en sådan jargong på hennes arbete där det arbetar många lite äldre män (detta är dock inte könsbundet, i veckan kunde man t ex läsa om en man som blev trakasserad av ett gäng kvinnor). Varför kommenterar man utseende på en arbetsplats som inte har något med utseende att göra? Varför tror dessa män (och kvinnor) att någon vill höra det från deras läppar närsomhelst? Tror dessa personer att de är snälla? Får de utlopp för någon drift? Vad? Samma sak gäller kommentarer på nätet, där det kanske är ännu lättare att kasta iväg en kommentar utan att tänka på konsekvenserna.
Då man påtalar att man tycker ett sådant här beteende är fel så är försvaret ofta "äsch, jag bara skojade ju, tål du inte skämt", "jag ville ju bara vara snäll" osv osv. Då undrar jag två saker. Bör inte ett skämt vara roligt för alla inblandade? Bör man inte vara ganska säker på att en kommentar som ovan landar i god jord innan man uttalar den? Dvs. man är nära vän med personen och vet var gränserna går?
Som en annan vän skrev angående min väns upplevelse så är det ytterst sällan befogat att kommentera en persons utseende på en arbetsplats utöver kanske "fin tröja", "har du klippt dig?" och liknande. Sådant hör helt enkelt inte hemma där. Ingen ska behöva gå hem ledsen och arg för något någon gubb- eller tantsjuk har sagt.
Jag tror att vad som behövs, lite varstans i vårt samhälle, är eftertanke och gärna då före. Fundera på om den där kommentaren vid fikabordet verkligen är nödvändig. Måste du verkligen säga det du tänker just nu? Finns det andra sätt att visa uppskattning som är bättre?
Detta gäller på så många områden och i så många olika sammanhang.
Vi kan bättre, vi vet bättre, vi måste helt enkelt bli bättre tänker jag när jag tittar ner på mina två döttrar på gården.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)